Jag stannar gärna till vid träbron. Efter att ha gått i skogen som kan vara lite mörkt under trädens kronor så blir pausen på träbron fullt av ljus. Det är en vacker plats detta träsk som bron går över och inte minst nu på sommaren då det är fullt med blommande näckrosor. Claude Monet hade sin näckrosbro i Giverny utanför Paris som han gång på gång målade av, jag har min näckrosbro i Slättadamm på Hisingen, som jag gång på gång fotograferar av under de olika årstiderna! Det är vackert att människohanden skapat detta rum för många att njuta av, en träbro som är mjuk att gå på, som är mjuk att sitta på.
Den vackra näckrosen växer i dyn, med sina stora blommor och stora blad tronar den som en drottning bland vass och änder. Änderna sörplar gärna i sig blommans nektar, hanterar den rätt hårdhänt, men hela tiden kommer det nya blommor. Och den är så vacker, knoppen, bladen och den utslagna blomman. Den är en av jordens äldsta växter, vördad, mytomspunnen, helig.
En stor blomma kräver sin plats, så det blir många bilder på den och den fina bron,
