söndag 25 december 2016

Den nyfödda blicken

den nyfödda blicken
tittar på mig
genom tid och rum
ser bortom
ser klart

den nyfödda blicken
behöver inte gräva sig in
i mitt inre
den är mitt inre
det tomma hålet
är fyllt av ovillkorlig kärlek

den nyfödda blicken
lämnar inga svar
den är svaret

torsdag 15 december 2016

tisdag 13 december 2016

Mitt inre ljus

När jag tappar bort mig själv
och vill hitta hem
då går jag till skogen
för att skruva tiden rätt
i skogen är alltid tiden rätt

i skogens famn
vilar jag tryggt
vid trädets rötter får jag fäste
hämtar näring
växer
blir mig själv igen

i skogens famn
omsluter jag mörker
mörker omsluter mig
vaggar mig till gryning
 gör mig levande igen

endast ett inre ljus
leder mig hem
hem till mina steg
hem till min andning
hem till mitt hjärtas slag

mitt inre ljus leder mig
 in i skogens famn









söndag 4 december 2016

Söndagmorgon

Skönheten i den vindstilla morgonen. Söker mig till skogen, söker mig till en dag som vaknar. Dröjer mig kvar, låter tid upplösas, blir kvar i morgonen medans solen hissar sin flagg. Vill stanna upp, bli kvar, ännu en stund i skogens skönhet. Vatten rinner under isen, snirklar sig fram över stenen, vattnet tar inga rakar vägar, omfamnar sina hinder, flödet hittar sin väg. En skata håller mig sällskap, spejar över dammen. Tystnaden har en egen ton.



















onsdag 23 november 2016

Årsringar

Innanför den tunna, ärrade barken
ryms alla tidsåldrar
cirkel för cirkel
tiden ristar in
sina årsringar
skapar en evig spiral

liksom jag går
in och ut
i mina åldrar
som om tiden inte fanns
jag är samtidigt
det lilla barnet
den unga tjejen
den mogna kvinnan
hand i hand
i denna stund
sammansmälter vi





torsdag 17 november 2016

Eftermiddag i mitten av november

Dimman ligger kompakt över dammen. Det är regnfuktigt och alldeles vindstilla.
Lång promenad som avslutas med vacker solnedgång över ko och hästhage.





























tisdag 15 november 2016

Trädstammar

Det finns inte en trädstam som är den andre  lik, alla har sin egen karaktär.
Det gemensamma är att dom alla är träd och behövs i den fantastiska  helhet som kallas naturen.
Vi människor tillhör också olika stammar.
Det gemensamma är att vi alla är människor och vi överlever inte utan den fantastiska helhet som kallas naturen.









































måndag 14 november 2016

Tidig is

Isen kom tidigt i år, täckte dammen med sin hårda skorpa.
Nyanser av svart, vitt, grått, blått.  Solens skarpa morgonljus och mjuka eftermiddagsljus skapar kontraster. Och så allt som skymtar precis under ytan.
Vackert är det.