fågelns vinge tar vid
där trädets grenar slutar
flyger från gren till gren
trädets hemligheter
sjungs fram ur fåglars strupar
sjunger om mörker
sjunger om ljus
om att dö på vintern
om att vakna på våren
om att leva på sommaren
om att fullbordas på hösten
från mörker till ljus
åter till mörker och ljus
fågeln bär en hemlighet
jag lyssnar på dess sång
omfamnar trädets stam
för att lära
för att bli
Ett
mina rötter ska växa sig starka
mina armar ska förgrena sig
i mitt hår bygger fågeln sitt bo
och därifrån vidgas min vy
jag tar sats och flyger
alltid för att återkomma
alltid för att ge mig av
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar