med sommarens iver i kroppen
för att mötas av trötthet
av mina tunga steg
tyngden som drar
allting neråt
när jag vill upp
dammens vatten ligger stilla
tyst, vilande
speglar träd
speglar ansikte
speglar andens stjärtfjäder
en knipa ropar
ensam på sina små
tystnaden i skogen
är höstens stillhet
nu sjunger inte fåglarna
nu landar jag i mig själv
gör ont
gör plats
för inre vidder
fåglarna sjunger inte
men min själ
ropar
acceptera lemmar som vill vila
acceptera tankar som vill vila
acceptera
andas, andas
släppa och andas
sjunga ut sorg och längtan
sjunga in livets kraft
är ödmjuk
för att jag överraskas
gång på gång
av det jag inte vet och kan
jag behöver landa i mig själv
för att våga möta mörkret
låta mitt inre ljus lysa upp
låta det inre ljuset ta plats
acceptera de känslor som kommer med saknden
när jag landar i mig själv tindrar stjärnorna
september, september
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar