Ljuset i mars kan vara så starkt och skoningslöst, avslöjar varenda skavank och fönsterna ser vinterbleka ut, lika vinterbleka som mitt ansikte. Idag lyser solen och jag känner en berusande känsla av glädje samtidigt som jag bara vill stoppa huvudet under kudden, det är som om det blir för mycket på en och samma gång. Att vakna upp ur vinterns mörker och ruska om den gamla vinterrocken som nästan känns för stor, det är mars. Att byta fjäderskrud, det är mars. Att känna sig tunnhudad, det är mars.
Jag kan många gånger uppleva det svårt att fotografera i mars, det är som om ljuset skriker grällt och kontrasterna blir för skarpa och hårda. Ljuset har inga förmildrande omständigheter. Skogen står där i all sin nakenhet. Men jag vill möta ljuset, försiktigt lapa det som en uttorkad, törstig och längtande efter våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar