Detta var ett av de sista verk han komponerade och den absolut sista operan. Men så blev det också extra allt av allt, sagospel och dramatisk pjäs, folkligt och högstämt, skrattfest och förtvivlad sorgaria. Han samarbetade med sin vän och teatermannen Emanuel Schikaneder som skrev librettot. Hela operan är full av symbolik, talmystik, filosofiskt och religiöst grubbel, inramat av allt vad teatermaskineriet kunde erbjuda av fyrverkerier och fantasidjur. Detta var tänkt som en opera som skulle tilltala folket och därför skrevs den på tyska och inte italienska som var det vanliga. Mozart bodde i ett litet hus bredvid teatern under denna tid och jag kan se dom framför mig dricka vin och skratta och hej vilt fantisera fram denna fantasifulla explosion! Trollflöjten är för mig väldigt mycket bilden av Mozart, han hade sådana djup och insikter parat med ett barns lekfulla sinne och i Trollflöjten får allt plats, allt som han stod för och tyckte var viktigt, och som han inte alltid kunde förverkliga när han gjorde andra beställningsverk. När man är nära döden behöver man inte göra sig till. Som Ingmar Bergman säger i en intervju : "detta är inte bara ett larvigt sagospel, detta är en moralisk angelägenhet, inte ett dugg sentimental, detta är en lovsång till musikens kraft, till kärlekens kraft "
Och vad är viktigare än kärlekens kraft? Uttryckt genom kärleken till musik. Detta är en opera som står nära hjärtat och drömmen, drömmen om den fullkomliga kärleken, och var hittar man den, kanske i ett modigt hjärta, i ett hjärta som vågar söka och gå i mörker, ett hjärta som vågar lyssna inåt på sin egen melodi, som vågar tro. Som respekterar barnet inom sig, som leker och skapar. Är detta en dröm eller verklighet? Gång på gång återkommer denna fråga i Trollflöjten och svaret har egentligen ingen betydelse, det är både ock. En dröm kan vara en verklighet och en verklighet kan vara en dröm, allt ryms i denna värld. Som Bergman uttrycker det: " utanför vår verklighet så finns det andra verkligheter. "
I morgon är det dags för Akt 3, Kärlekens kraft.
Dagens bilder är några av mina favoritmotiv, vattenspeglingar. Bilderna är tagna rakt upp och ner fast det ser ut som om jag klippt och klistrat ett collage. Vad är upp och vad är ner, var börjar det och var slutar det. Det är som en fantasi, en dröm, kanske är det ett vattendjur som kommer simmande i dammen. . . . . . .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar