Janus ( Ianus ) var en av de största gudarna i den romerska mytologin, en mångfasetterad gud, ofta avbildad med två huvuden vända från varandra, det ena blickande bakåt i tiden och det andra framåt. Han är guden för portarna, dörrarna, dörröppningar, alla begynnelser och slut och det är inte lite det!
Och var är då lämpligare än att han får namnge årets första månad när det enligt vår kalender är då året börjar. Innan dess, och då pratar vi om före Jesus tid, började året när man ansåg att våren inleddes i mars och detta är en tidpunkt som vissa kulturer fortfarande firar som nyår och som på många sätt kan kännas som rätt tidpunkt när värmen och livet återvänder och allt börjar på nytt.
Men nu är det alltså Janus som öppnar året, i januari den kallaste av månader. Många gånger i sagor, målningar, litteraturen, avbildas vintern som en gammal man. En av mina starkaste litterära barndomsminnen är Elsa Beskows " Olles skidfärd " där Kung Vinter sitter på sin tron omgiven av två valrossar, en bildvärld som gjort outplånligt intryck. Den gamla mannnen inleder året, sitter där fast på sin tron i sitt slott av is. Som ett monument över något som håller fast, håller vid i det som var. En gammal man med mycket visdom, erfarenhet, men kanske också förlegad och fast. Det gäller att både kunna se bakåt men också se när det är dags att gå vidare. Janus två ansikte berättar väl just detta.
Han leder oss genom vinterns port, över kalla isar och snålblåst kring öronen, han måste dö och vi måste släppa för att gå vidare, in i det nya som föds på nytt. Och detta gäller alla övergångar i vårt liv.
Jag är intresserad av historia, gräver gärna lite djupare och det är så intressant att se hur allt hänger ihop, som detta med ett namns ursprung, det fördjupar min syn på en sån enkel och självklar sak som månaden januari. En kunskap som får mig att se på oxmånaden på ett nytt sätt. Utan vinter ingen vår, utan död inget liv.
Dagens bild kallar jag portalen till vintern. Två snötyngda grenar lutar sig mot varandra och bildar en portal, en öppning, som en port in i Kung Vinters salar. Det är i ett sådant här landskap jag ser Olle susa fram på sina hett efterlängtade skidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar